Vilka värderingar för vi vidare?

Jag minns hur jag oroade mig för att barnen skulle bli förvirrade när butikerna började bjuda barn på banan. Kommer barnen tro att de får äta vad som helst i butiken? Hur ska jag kunna vara tydlig med att vi betalar först och äter sedan?

Jag minns när äldsta sonen fick en tablettask av en maskot inne på ICA. Han tyckte det var märkligt att han inte skulle lägga upp den på bandet och betala. Jag fick berätta att maskoten hörde till butiken och delade ut tablettaskar som barnen fick utan att behöva betala. Han godtog förklaringen men ville ändå visa upp asken för kassörskan när vi skulle betala. Jag tänkte att hans reaktion var väldigt sund. När så bananerna introducerades visade jag barnen skylten där de stod att butiken bjöd alla barn på bananer som de kunde äta medan föräldrarna handlade. Det jag befarade, att barnen inte skulle veta vad vi ska betala för eller inte, slog inte in. De har haft väldigt bra koll. De äter sina bananer men de äter inget annat om det inte är organiserad provsmakning.

Det svåra är att förklara varför endel provsmakar godis och i det senaste fallet vindruvor. Vart står det att det är ok att provsmaka livsmedel i butiken? Hur skulle det se ut om alla provsmakade? Vem skulle betala för det svinnet?

Bildvindruvor1Sist jag var och handlade var det en förälder som uppmuntrade sina söner att smaka på de goda vindruvorna. När de gick därifrån sa förälder: Visst var de goda? Sådana kanske vi kan köpa någon gång. Vilka värderingar för hen vidare genom sitt uppmuntrande att provsmaka? Då hen hade en munkjacka med ett restaurangnamn på ryggen blev jag nästan sugen på att besöka restaurangen och om hen jobbade där kanske välja att provsmaka allt och sedan gå därifrån. Men, nä det tänker jag så klart inte göra. Men det skulle varit lite intressant att se reaktionen.

Att uppmuntra våra barn att provsmaka olika livsmedel tror jag skapar otydlighet mellan vad som är mitt och ditt. Vi förmedlar ingen respekt för de som faktiskt äger produkterna tills vi har köpt dem. I slutändan tror jag att det skapar en dörr till framtida snatteri.  Vad tror du?

En vindruva/godis är väl inte så farligt är det lätt att tänka men vad skulle hända om vi alla tog en vindruva varje gång vi handlade? Många bäckar små … Men framförallt handlar det om respekt för vad som är mitt och vad som är ditt. Att faktiskt betala för de produkter vi vill ha. Och om vi missar att betala en produkt är det värdefullt att visa våra barn att vi vid nästa tillfälle väljer att berätta för personalen så att de kan slå in det vid nästa köp. Då visar vi våra barn att vi vill göra rätt för oss och att vi respekterar andra människor.

Välkommen att följa mig på Facebook Familjecoachen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s