Följa mitt hjärta

Att vara egenföretagare är verkligen en utmaning. Att ha en idé som inte riktigt är något som hör till det vanliga, hjälper inte riktigt. Jag har känt mig som Bambi på hal is från den dag jag bestämde mig för att satsa på min dröm tills idag. Jag har försökt att söka hjälp i olika frågor för att kunna känna mig lite mer trygg på isen. Kanske få möjlighet att under några meter få känna att jag har kontroll över mina hala fötter. Att försöka hitta de skridskor som gör det möjligt för mig att dansa fram på isen.

Bild1Jag har fått många goda råd genom åren och endel av råden har gjort att jag valt att lägga mig på ett tryggt ställe där jag inte kan halka runt. Andra råd har fått mig att halka runt så mycket att jag fått träningsvärk överallt och undrat om jag verkligen ska hålla på med det jag vill hålla på med. Att tillsammans med andra föräldrar få utveckla mig själv och samtidigt bidra till andra föräldrars utveckling är ju så roligt. Det kan ju inte vara ”fel”. Min 22-åriga son påminde mig för några dagar sedan om hur många barn som mina kurser, föreläsningar och samtal kan ha påverkat. Min förhoppning är ju att de föräldrar som jag möter ska berikas i sina viktigaste relationer, de till dem själva och till sina barn och partners.

Jag gick för några år sedan hos en varumärkesexpert som skulle hjälpa mig att paketera mina tjänster. Jag fick en varumärkestrappa jag skulle följa och skulle vid nästa tillfälle presentera mitt varumärke. Jag skrev ner allt jag ville förmedla och berättade under tio minuter hur jag tänkt runt mitt varumärke. När jag var klar sa experten: Om jag ska vara ärlig minns jag ingenting av det du berättat. Ett slag i magen för en som vill så gärna. Jag fick inte heller använda uttryck som jag använde: inre och yttre motivation, familjen som energikälla och andra ord som jag kände mig bekväm med. Jag gjorde snällt som experten sagt och skrev om alltihop på det sätt som var ”rätt”. Min affärsidé blev utifrån det experten bestämde ”Jag skapar självständiga barn”. Kändes otroligt märkligt för mig att detta skulle vara det jag skulle presentera för företag som jag ville skulle köpa in mina tjänster. Kan en VD se företagets nytta i denna affärsidé? Jag försökt komma på nya förslag som mer utgick från företagets nytta men fick ständigt svaret från experten: Min affärsidé är bättre! Expertens råd för hur jag skulle bli känd var genom att göra annorlunda saker så jag skulle skaffa en gul kycklingkostym och gå runt på Umeås gator. Jag skulle också ha alla mina tre timmar långa kurser med deltagarna sittande på sittkuddar. Det var annorlunda! Råden och uttalandet om att personen inte minns något av allt jag sagt gjorde att jag lamslogs i sex månader. Den expert som alla rekommenderar kan ju inte ha ”fel”.

Jag träffade på NVC och tyckte deras idé om glidande skala för kurser, föreläsningar och samtal var en intressant idé. Då kan människor med olika ekonomiska förutsättningar delta. När jag har berättat om det här har jag än en gång fått ”goda” råd. Det här kan du göra först när du tjänar stora pengar. Då kan du ”ge” kurser till de som inte har råd. Om du har glidande skala kommer människor att utnyttja möjligheten, de kommer betala lägsta nivån. Så den idén la jag på is.

Sedan fick jag förmånen att hålla i kurser under två och ett halvt år till alla oavsett ekonomiska förutsättningar tack vare ett projekt i Umeå. Det är ju precis det jag vill. Jag vill kunna bidra till alla oavsett deras förutsättningar. Det har varit härligt att få bidra till så många men rent ekonomiskt var det väl ingen lysande idé för mig själv men mitt behov av att bidra är ju stort så det har ändå känts bra.

När jag nu inte längre skulle hålla föräldragrupper i projektets regi stod jag åter igen på isen. Jag valde att fokusera på att skriva en bok men samtidigt är det ju så otroligt roligt att hålla i kurser och föreläsningar. Jag satte ihop en kurs som jag själv skulle vilja gå och la ut idén på facebook. Bestämde mig för att faktiskt följa mitt hjärta och gå emot råden och ha en glidande skala på kursavgiften eftersom jag vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att gå. Jag kan med glädje säga att det var ett lyckat beslut. Deltagarna har gillat min idé och bidrar utifrån sina ekonomiska möjligheter. Känns bra i hjärtat. Att kursen dessutom bidragit så mycket till mig redan efter en träff får mig att längta till nästa träfftillfälle. Det blir tre sjutimmars pass (med lunchpaus) samt en tre timmars uppföljning till hösten. Många timmar kommer jag att få njuta av mitt beslut.

När har du valt att följa ditt hjärta och blivit berikad?

#blogg100

Advertisements

One thought on “Följa mitt hjärta

  1. Ping: Mod att vara sårbar som förälder | Maria Kleins blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s