En gåva till mig

Varje barn kommer till oss med en gåva. Det är upp till oss att upptäcka vad gåvan är och vad vi kan göra av den.

Jag brukar använda det tänkandet när jag utmanas i mitt föräldraskap.

Våra barn är fantastiska läromästare om vi vågar ta till oss av de lärdomar som de förmedlar. Väldigt ofta är egenskaper som vi retar oss på hos våra barn, egenskaper som vi själva har, Jag tänker tex på tjurighet. Det är vi som själva är tjuriga som reagerar starkast på tjuriga barn. (Det kan också vara så att de som själva har svårt att stå för vad de tycker har svårt att möta ett barn som står för vad det tycker. Dvs i båda ytterligheterna tror jag vi finner att det är lite större utmaning med just vissa egenskaper.)

När vi väl har identifierat de egenskaper som våra barn försöker synliggöra för oss kan vi lära oss något av det. Hur ser vi på egenskapen? Tjurighet skulle jag kunna omformulera till envishet. Finns det något bra med envishet?

Ja, den egenskapen hjälpte mig väldigt mycket när mina klasskamrater på gymnasiet skulle få mig att dricka alkohol på skolavslutningen. Jag sa envist nej tack. Jag minns än i dag hur en av de coola erbjöd sig att vara nykter bara jag drack.

Kommer mitt barn att ha nytta av envishet?

Ja, absolut. Den egenskapen kommer hjälpa mitt barn att envist fortsätta att försöka nå sitt mål även om det möter på motgångar. Envisheten kommer att hjälpa till när barnet utsätts för grupptryck och faktiskt inte vill det gruppen föreslår.

Att reflektera omkring envishet är en av de gåvor jag fått från mina barn. Tack för den lärdomen.

Vilken egenskap retar du dig på och kan lära dig något om?

Advertisements

6 thoughts on “En gåva till mig

  1. Ping: Det spelar ingen roll! | Maria Kleins blogg

  2. Jag har ofta tänkt på detta: att det barn som liknar mig mer också retar mig mer; gör mig mer upprörd. Dessutom hamnar vi oftare in i en ”ond cirkel” eftersom vi tenderar att reagera på liknande sätt i olika lägen. I stället för att se ett sätt att bryta ältar vi runt runt. Jag har oändligt mycket att lära trots att jag redan kommit en bit på vägen. Tack för en blogg med många tänkvärda inlägg!

    • Känns som om jag ständigt lär mig nya saker. Att vara förälder är en ständig process. Varje dag är en ny dag 🙂 Tack för att du bidrar med dina tankar och jag är glad att du upplever att min blogg bidrar till dig.

  3. Tack Maria din gåva till mig! Att du använder just ordet gåva i sammanhanget av att vara utmanad i sitt föräldraskap ger mig mer energi, när jag tänker på det som jag utmanas av. Härligt att ett litet ord kan göra så stor skillnad. Jag ser verkligen mina barn som mina största läromästare vilket redan det är positivt men ordet GÅVA som du valt ger ytterligare kraft och ytterligare en till positiv infallsvinkel när det är som mest utmanande.

    • Tack Helena för din gåva. Att du berättar för mig hur mina texter berikar dig är guld värt. Jag är tacksam för de lärdomar som både barn och vuxna bidrar med. Jag tror precis som du att ordval har betydelse för hur vi förhåller oss i relationer. Ordet Gåva ger mig också kraft och energi när det är som mest utmanande.

  4. Ping: Känslomässig symbios | Maria Kleins blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s